Molly drabbades av leukemi samtidigt som hennes mamma, Emilia, behandlades för sin bröstcancer. Foto: PrivatMolly drabbades av leukemi samtidigt som hennes mamma, Emilia, behandlades för sin bröstcancer. Foto: Privat
Molly drabbades av leukemi samtidigt som hennes mamma, Emilia, behandlades för sin bröstcancer. Foto: Privat
Sjuåringen kallas "Super-Molly" av familj och vänner. Foto: PrivatSjuåringen kallas "Super-Molly" av familj och vänner. Foto: Privat
Sjuåringen kallas "Super-Molly" av familj och vänner. Foto: Privat

Emilia drabbades av bröstcancer – samtidigt fick dottern leukemi

Publicerad

Alzheimers, bröstcancer och leukemi.

Sjuåriga Mollys familj har på kort tid fått flera tunga besked – men kämpar nu mot sjukdomarna tillsammans.

– Tyvärr är jag fortfarande väldigt rädd för att hon ska få ett återfall, säger Emilia Halldén, Mollys mamma.

Hela ditt högra bröst måste opereras bort.

Emilia Halldén kan fortfarande höra orden från läkarbesöket i april förra året. 

– Jag var inte alls beredd på det. Jag började gråta på en gång.

Cancercellerna sträckte sig tio centimeter över hennes ena bröst och läkarna tvingades agera snabbt. Innan beskedet hann sjunka in hade Emilia klätt av sig, fotats och sövts ner och rullats in för operation.

Hon tänkte på sin dotter. 

Och hur skulle Emilia nu kunna ta hand om sin pappa, Björn Halldén, vars alzheimer stal bitar av hans medvetande i en ökande takt?

– Det var jättetufft. Jag hamnade i en chock där jag inte förstod att det var sant, säger hon.

Oroade sig för sjukdomen och sin pappa

Samtidigt som Emilia Halldéns bröst hade opererats bort och behandlingarna påbörjats tvingades hennes pappa flytta till ett demensboende.

– Jag har tagit hand om honom under hela hans sjukdom. Då fick jag backa från det och låta honom hamna på ett hem, berättar hon.

Emilia var van vid att ta hand om sin pappa, Björn, varje dag.Foto: Privat

Den psykiska påfrestningen var tudelad; hon ville överleva för sin dotters skull och finnas där för sin pappa.

– Han blev sämre när han var tvungen att flytta. Det är påfrestande för någon med demens att byta miljö och inte förstå vad som händer, säger hon.

"Jag var nästan som en robot"

Tiden gick och cancercellerna började tyna bort.

Men nästan exakt ett år efter det omskakande beskedet uppdagades ett nytt mardrömsscenario.

Molly.

Emilias sjuåriga dotter, som sedan några månader tillbaka undersökts för olika hälsoproblem, diagnosticerades till slut med leukemi. När Emilia hörde ordet kändes det som att hon klev ur sin egen kropp.

Mitt i samtalet med läkaren tog Emilia med Molly till sjukhusets lekrum.

– Där och då reagerade jag ganska kallt. Jag var nästan som en robot som bara följde order.

Emilia och Molly hade cancer samtidigt.Foto: Privat

Samma natt gick Emilia ut från rummet, smög längs korridorerna och la sig på golvet i lekrummet.

– Då kom alla tankar. Och skräcken.

Sövdes ner samtidigt – på olika sjukhus

Emilia var ännu inte cancerfri när hennes dotter fick sitt cancerbesked. Men det fanns inte längre tid för Emilia att tänka på den egna sjukdomen.

– I samma sekund som hon fick sin cancer var det som att jag glömde bort min.

Hon kallas "Super-Molly" av familj och vänner.Foto: Privat

Hon kan inte glömma de panikartade känslorna en dag när hon skulle sövas ner inför en operation på ett sjukhus samtidigt som Molly skulle sövas ner på ett annat.

– Det kändes absurt att jag skulle vara fast i en sjukhussäng och inte vara där för mitt barn.

I somras fick Emilia veta att hon blivit cancerfri. Tillsammans med sin partner och Mollys pappa, Robin Kay, kämpar de nu för att hålla hoppet uppe för sin dotter.

– Vi kallar henne för Super-Molly i det här, säger Robin.

"Fortfarande väldigt rädd"

80 procent av leukemidrabbade barn under 15 år blir helt friska.

Men som förälder är de där sista 20 svåra, nästintill omöjliga, att sluta tänka på, berättar Emilia.

– Om man släpper in barn i en bur med lejon och 80 procent överlever skulle man ändå hålla koll på lejonen. Jag vaktar henne mot lejonen som ska ta henne, säger hon.

Den moderliga instinkten sitter djupt rotad.

Mitt barn ska inte dö före mig.

– Tyvärr är jag fortfarande väldigt rädd för att Molly ska få ett återfall. I leukemi får man ofta återfall under tiden man blir behandlad, att cancern kommer tillbaka med ny kraft.

Molly är glad, framåt och social; inte det minsta blyg, berättar pappan Robin.Foto: Privat

Oron är konstant närvarande, men familjen försöker leva en timme i taget – och fokusera på det enorma stöd familjen får från nära, kära och främlingar.

– De bäddar in en i hopp och kärlek. Vi får brev, Molly får presenter och hälsningar och folk har gjort jättefina saker, säger Emilia.

– Det känns som att det goda vinner.

Molly och hennes föräldrar blickar hoppfullt framåt – en timme i taget.Foto: Privat

 

Leukemi

Leukemi är ett samlingsnamn för flera olika cancersjukdomar i benmärgen där blodet bildas.

 

Leukemi innebär att cancer har uppstått i celler som ska bli olika blodkroppar.

 

Akut lymfatisk leukemi (ALL) heter den vanligaste varianten. Runt 90 procent av alla barn som insjuknar i leukemi drabbas av denna variant.

 

Betydligt färre, cirka 10 procent, drabbas av akut myeloisk leukemi (AML).

 

Det är vanligt att behandlingen inleds med höga doser cytostatika, som är en form av cellhämmande läkemedel. Det enda som kan bota akut leukemi är intensiv behandling.

 

I dag är överlevnaden för de bägge cancerformerna bland barn cirka 90 respektive 70 procent.

 

Källa: Vårdguiden, Barncancerfonden.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag