Det är åtta år sedan den uppmärksamma helikopterkuppen genomfördes.Det är åtta år sedan den uppmärksamma helikopterkuppen genomfördes.
Det är åtta år sedan den uppmärksamma helikopterkuppen genomfördes.
SVT har gjort en ny dokumentärserie som ger en inblick i händelserna.SVT har gjort en ny dokumentärserie som ger en inblick i händelserna.
SVT har gjort en ny dokumentärserie som ger en inblick i händelserna.

Polisens tabbe bakom helikopterrånet – fel datum

Publicerad

Polisen hade fått ett utförligt tips om när rånet skulle genomföras. Trots det missade man den spektakulära kuppen och ett internt gräl uppstod mellan polisens olika avdelningar.

– Talar man om helikopterrånet inom polisen i dag så är konflikten det man minns tydligast. Det var kyligt, säger Varg Gyllander, dåvarande pressekreteraren som medverkar i den nya SVT-dokumentären.

SVT:s nya dokumentärserie om Helikopterrånet ger en inblick i hur spelet gick bakom kulisserna. 

Svenska Rikskriminalpolisen fick, sommaren 2009, tre veckor före rånet, tips från serbisk polis: Ett stort rån mot en värdedepå i Stockholm planerades den 15 september. Det skulle ske med en helikopter, byggnaden hade fyra våningar och det pekade även ut namngivna personer som skulle utföra det.

Men tipset stannade hos Rikskriminalen. Man buggade de personer som man misstänkte skulle delta och planerade tillslaget mot Panaxias depå i Bromma, som var den depå man trodde tipset gällde.  

 

Det var den 23 september som rånarna slog till mot G4S i Västberga.

Ny tid, ny plats

Men när det inte hände något den 15 september avblåste man insatsen. Enligt tipset skulle rånet inte genomföras om det inte blev just detta datum.

En vecka senare, den 23 september, slog rånarna till mot G4S i Västberga. Och först då fick Stockholmspolisen kännedom om att det redan inletts en förundersökning efter det serbiska tipset.  

 

LÄS OCKSÅ: Helikopterrånarna berättar om kuppen

 

– Polisen i Stockholm blev oerhört irriterad över att det fanns information som Rikskriminalen inte hade delat med sig av. Och att rikskrim agerade och gjorde saker i Stockholm utan att informera de som hade ansvaret, säger Varg Gyllander, tidigare pressekreterare för rikskriminalen.

Rikskriminalen visste

Först några timmar efter själva rånet fick Stockholmspolisen veta att Rikskriminalen känt till rånplanen sedan tre veckor tillbaka och att en förundersökning redan var inledd baserad på de serbiska uppgifterna. 

 

Det tog lång tid innan polisens insatsstyrka kom till depån.

 

– När vi lämnade över vårt underrättelsematerial till Stockholmspolisen tog det inte lång stund innan det fanns publicerat i en av våra kvällstidningar och även i serbisk press. Det gjorde också att man kunde, med lite god vilja om man var insatt i själva brottet, identifiera vem som kunde vara en läcka i Serbien. Då kan det ju vara förenat med livsfara för den läckan, säger dåvarande utredaren Hans Knutsen-Öy vid Rikskriminalpolisen.

I polisens egna granskning efteråt, och i media, riktades det även kritik mot själva insatsen vid G4S.

 

LÄS OCKSÅ: Offrens panik efter polisens beslut vid Helikopterrånet 

 

Det tog lång tid innan polisens insatsstyrka kom till depån. Och helikoptern lämnade G4s utan att polisen kunde följa efter den.  

– Det var så klart viss frustration. Men vi fick tyvärr inte jakande besked från Försvarsmakten eller några andra som kunde hjälpa till, säger insatschefen Anders Bjärgård.

"Klart vi inte skjuter ner en helikopter"

Frågan om polisen borde ha skjutit ner helikoptern blev också stor dagarna efter rånet.

–Många tyckte att vi skulle det. Det var jag som skulle fatta beslutet. Jag tror ingen som inte varit med i ett krigsliknande tillstånd där man skjuter ned helikoptrar kan svara på hur en helikopter beter sig när den blir skadeskjuten, säger Anders Bjärgård i SVT-dokumentären.

Åklagaren Leif Görts instämmer.

–Det är klart vi inte skjuter ner en helikopter, då skulle den personen dö. Däremot, och det är polisens ansvar, har jag funderat på varför polisen inte gick in i depån medan brottet pågick?

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag